Port-a-cath (PAC) är en implanterad central injektionsväg där själva porthuset ligger under hudens subcutana fett mot fascian över bröstmuskelns övre del.

Placeringen av denna port kan vara antingen på höger eller vänster sida av bröstkorgen. Infusionsslangen från huset (kuppen) går in i v.subclavia eller v.jugularis och löper ut i övre hålvenen där kateteränden slutar strax innan ingången till höger förmak.
Denna typ av venport läggs alltid tunnelerad, dvs. dosan ligger en bit ifrån kateterns inträde i själva venen. Katetern blir då längre (20-30cm) och får ett stabilare läge genom det subcutana fettet.

_

Porten

Porten utgörs av en kammare av (reservoar) Titan med plasthölje med självtillslutande (self-sealing) [ silikonmembran ] som normalt klarar runt 2000 stick samt utloppsrör kopplad till en 16-30cm lång (beroende på dosans placering) röntgentät kateter (innerlumen ca. 1.0mm, ytterlumen ca. 2,8mm) där 12-15cm av katetern löper innuti blodkärlet.
Själva höljet på porthuset är idag oftast tillverkad av plast där det inre porthuset med membran och kammare är av metall för att klara upprepade nålstick.
Högkompressionsmembranet av silikon klarar normalt ca. 2000 punktioner med 22G nål.

Porthuset (8,5F) har en volym på 0,5ml (lågprofil 0,3ml) medan kateterlumen i blodkärlet rymmer ca. 0,1-0,2ml (beroende på kateterns längd).
Totalt rymmer PaC-systemet ca. 0,6-0,7ml vätska (nål och ev. kranar, etc ej inräknat).
Membranet där punktionen sker har på en normalstor port en diameter på ca. 12-13mm. Silikonmembranets tjocklek är hälften av djupet på totalt ca. 12-13mm från membranets yta till botten på kammaren.
Detta ska man tänka på när man väljer nållängd där patientens subcutana mjukdelar framför porten kan kräva en längre nål (20-35mm) än en normal nållängd (15-19mm).

Det krävs [speciella nålarna] med sk. Huber-slipning för stick i dessa portar så att inte silikonmembranet tar skada. Går det att undvika 19G nålar så är det bra då dessa grövre nålar sliter mer på membranet. Vätskans viskositet och flödeshastighet (tryckspruta) avgör dock nålstorlek (19, 20, 22G).

Man får inte sticka med vanliga injektionskanyler i dessa venportar!

–

Om Power-port

Man får inte använda trycksputa eller liknande högflödespumpar (>40psi, 275kPa eller 2,75bar) såvida inte porten är av typen ”Power-port” eller liknande.
Likaså ska särskild nål, slang och kranar vara anpassad till höga flöden.

Om venport och nål är avsedda för att användas med tryckspruta, etc. står detta märkt i botten på porten (ses med genomlysning) samt på nålen.
Injektionshastighet för Powerport-PAC beror på PAC-fabrikat, storlek på nål, kontrastsort.
Kontrastens viskositet sätter begränsning på vad portkatetern, beroende på materiel, klarar av. Med högre viskositet (mer tjockflytande/mer jod per mg) klarar PAC-systemet lägre flödeshastighet.

• För kontrastinjektion bör en grövre nål användas (18-20G).
• För injektion med tunn vätska används nåldiameter (22-24G).
• Vid viskositet upp till ca. 6 klarar generellt en 22G nål 2ml/s, 20G nål 5ml/s, 19G nål 7ml/s.
• Vid viskositet upp till ca. 11 klarar generellt en 22G nål 1ml/s, 20G nål 4ml/s, 19G nål 5ml/s.

Är man osäker på om porten är en Power-port för tryckspruta kan detta ev. kontrolleras med röntgengenomlysning.
Porten kan invändigt vara markerad med bokstäverna ”CT” vilket då ses med konventionell röntgengenomlysning.
Om porten är felvänd och därmed obrukbar ses denna text spegelvänd.
Dock finns enstaka modeller av Power-portar som inte har denna röntgenmärkning men de är normalt inte inopererade i Sverige i nutid.

Användning vid undersökning med jodkontrast

• Innan en Power-port får användas med högtrycksinjektor måste man erhållit ett backflöde av blod!
  Om inget backflöde fås bör porten inte användas för injektion med tryckspruta innan funktionen kontrollerats med kontrast och genomlysning.
  Vid minsta osäkerhet vad gäller portens kondition eller i det egna handhavandet bör man inte använda porten för injektion med högtryckspruta.
• Injektionsnålen bör vara minst 20G (0.9mm). Mindre nål ger lägre hastighet av kontrastinjektion.
• Vid kopplingen av förlängningslang måste minst en kran/backventil vara monterad då i den distala änden.
  Ska förlängningsslangen sitta kvar ska där fästas en etikett med märkning av ändamål.
• Kontrollera huden vid insticks-stället så en inte ser infekterad eller svullen ut (med risk för att föra in bakterier vid punktionen).
• Kontrollera anslutningarna noga så de inte är defekta eller för löst påmonterade.
• Man får inte använda trycksputa eller liknande högflödespumpar (>40psi, 275kPa eller 2,75bar) vid en funktionell diagnostik av venporten.
  Normalt räcker handinjektion för diagnos av PAC.
• Vid handinjektion ska sprutor vara Luer-lock modell och i storleken 10ml.
• Använd aldrig stor kraft vid injektion (liten spruta, etc.). Katetern kan då lossna från dosan!
• Efter användning eller kontroll av venporten ska denna spolas med 20-30ml NaCl.
• Ska inte venporten användasunder en längre tid (<24h) ska ett sk. Heparin-lås (100IE) läggas.
• Man får endast sticka med [speciellt anpassade nålar] (Huberspets) genom silikonmembranet.
  Risk finns annars att annan nålslipning skär ut bitar ur membranet!
• Var alltid aktsam på att systemet är slutet när nål sitter i porten! Är kran etc. öppen så kan luft sugas in i systemet.

–

Varför kontroll?

All främmande material i blodkärl genererar påbyggnad av fibrinbeläggning eller trombmassa mer eller mindre.
Denna koaguleringsprocess kan ses redan efter ca. 1 vecka och bildar efter en tid en fibrinbeläggning som kan fästa över kateteränden vilket då kan hindra aspiration i katetern vid kontroll eller provtagningar genom denna.
Detta är också den vanligaste anledningen till att venporten ibland kontrolleras på röntgen.
Behandlingen vid konstaterad beläggning (fibrinstrumpa/-täcke, trombos) kan bli trombolysbehandling (Actilyse) av katetern eller blodkärlet.

–

Undersökning av port-a-cath

Undersökningen göres med röntgengenomlysning.
Denna undersökning kräver oftast mycket liten kontrastmängd (5-15ml). Ett högt kreatininvärde behöver därför inte vara en kontraindikationför undersökningen.
Dessa patienter har oftast nålen redan satt i venporten vid ankomst till röntgen. Om inte kan detta redan är ombesörjd av remitterande mottagning eller annan avdelning. Se denna procedur [här].
Om nål och förband är påsatt bör undersökningen göras utan att avlägsna eller ändra detta.

Lågprofil Port-a-cath hus av plast på små barn kan vara mycket svåra att se med röntgengenomlysningen.
Vid nålsättningen får man då känna sig fram.
Nål i PaC på barn bör sättas av mycket van personal (pers. på barnavd., etc.).

–

Undersökningen

• 

  Kontroll av injektionsporten och nålens läge med genomlysning i sidoprojektion.

  • Nålens spets måste vara helt i botten i dosan!
  • Om så inte är fallet avbryt undersökningen. Korrigera nålen rätt och kontrollera funktionen utan kontrast.
• Anslutningen (kran/injektionsmembran) torkas av med Klorhexidinsprit. Låt denna sedan lufttorka (ca. 30 sek).
• Koppla på en förlängning med extra kran om sådan inte finnes.
  • Denna måste först genomspolas med NaCl.
  • Se till att kran är stängd om sprutan inte är kopplad till systemet!
• Koppla 10ml NaCl-spruta (luer-lock) och kontrollera ev. aspiration samt att ingen [luft sprutas in] vid injektion av ca. 10ml NaCl.
  • Använd inte för högt tryck vid handinjektion då detta kan skada katetern (lossna).
  • Om patienten känner obehag eller smärta vid injektion avbryt då för ny kontroll av nålläget.
• Byt till 10ml spruta (luer-lock) med jodkontrast (270-300mgI/ml eller högre!). Kontrollera ev. luft!
• Kontrollera först med genomlysning att portkammaren (reservoaren) fylls med kontrast.
• Kontrollera kateterkopplingen och att katetern fylls med kontrast (inget läckage på vägen!).
• Kontrollera om samt hur kontrasten sprutar ut genom kateterns ändhål med [filmning] eller snabb exponering á 10-15b/s.
  • Om ryggraden skymmer kateterns ände vid kontrastinjektionen kan bildprojektionen ändras (LAO 10-20°).

–

Efter undersökningen

• Efter undersökningen ska katetern spolas med ca. 20-40ml NaCl.
  • Använd ”pulserande” injektionsteknik.
  • På barn 1m/kg kroppsvikt (högst 40ml).
• Nålen kan sedan dras ut medan man håller ett litet mottryck på sprutan med de sista 0,5ml så inget bakåtflöde sker i PAC-slangen.
  • Alternativt stäng klämma eller kran om nålen lämnas kvar (närmast nålen först om flera avstängnings anordningar).
• Packa in nål samt slang (korkad), om dessa lämnas kvar, med högpermeabel film (förband).
  Lämnas slang kvar ska denna märkas med etikett.
• Tas nålen bort helt sätt på ett plåster.

–

Diagnostik

Oftast beror komplikationer (aspirationsproblem) med Port-a-cath på fibrinbeläggning av ändhålet på katetern. Man brukar ange två typer av fibrinbeläggning. Det ena anges som fibrintäcke och det andra anges fibrinstrumpa.
Om trombmassa (ocklusion) finns i kärlet längs katetern återfinns detta troligen vid passagen mellan 1:a revbenet samt nyckelbenet pga. pinch-off fenomenet. Dessa symtom kan då bestå då av svullen arm, venteckning på övre thoraxhalva samt ömhet och rådnad kring nyckelbenet.
Aktuell diagnostisk metod av detta är då med armflebografi, CT eller enl. ansv. läkare.

Diagnos av Port-a-cath

• 

  Om kontrast sprutar [rakt ut] från kateteränden finns ingen fibrinbeläggning här.

• Om kontrasten sprutar snett samt att det inte går att aspirera finns troligen en [fibrinstrumpa].
• Om kontrasten backar upp längs med katetern en bit för att sedan flöda fritt är det ett [fibrintäcke].
• Porten eller kateterns lumen är partiellt eller totalt [ockluderad] av blodkoagler.
• Porten sitter så djupt att [nålen inte når ner] till dosans botten.
• Nålen har inte gått igenom silikonmembranet helt (se ovan).
• Nålspetsen är [utanför] dosan.
• Porten har [vält] mot muskeln så ingen nål kan sättas.
• Katetern är [bockad].
• Katetern klämd mellan nyckelbenet och 1:a revbenet sk. pinch-off.
  • Detta kan kontrolleras genom att lyfta ut aktuell arm vid injektion/aspiration.
• Katetern har ett [läckage] på vägen.
  • Kat. kan ha lossnat vid fästet till dosan eller oavsiktligt punkterats med nål.
  • Viktigt att avbilda hela katteterns längd!
• Kateteränden [ligger mot kärlväggen].
• Katetern letat sig [fel väg].
• Kärlväggstrombos som minskar flödet genom katetern.
• Katetern [snörps åt av suturtråden] vid kärlinträdet ism operationstillfället.
• Katetern kar lossnat från dosan (kan ske vid stor kraft under injektion).

250714

Skriv ut sida