PTC – Angio Metodbok

Detta ingrepp göres i generell anestesi.

Patienten ska ha gjort någon form av bilddiagnostik (CT, MR eller ultraljud) inför PTC.
Generellt ska en ej genomförbar/optimal ERC föregått denna indikation för PTC.
Pat ska vara Orbit-anmäld av remittent samt narkosbedömd.
Om PAD (biopsi/vävnad) eller [borstprov] (celler) måste detta uppges på remissen samt att [cytologiremiss] eller PAD-remiss ska vara ifylld och följa med patienten till angioenheten.
Behövs tolk eller vårdassistent för att patienten ska förstå givna instruktioner nere på angioenheten ska auktoriserad tolk eller egen assisten (ej släkt/vänner) följa med ner till angio¹.
(Extern ej professionell tolk har ingen tystnadsplikt!)
Generellt ska inga utomstående, släkt, vänner, mm. befinna sig inne på angiosalen när ett ingrepp påbörjas.
Sjuksköterska (PAS) från vårdavdelningen ska medfölja pat. till angio för rapportering vid överlämnade.

För att boka in denna undersökning läs mer på sidan [Boka specifika undersökningar].

Förberedelser

Se [PTC förberedelser].

Material

Angiouppdukning standard (med 100ml Visipaque 270mgJ/ml)
Mikropunktions-set (Argon billary/20-23cm, etc.)
Bedövningsnål lång (grön 21G, 0,8×80)
Katetrar:
- 4F Bern, 40cm
Ledare:
- Terumo 180cm
- Amplaz 180cm
Introducer:
- introducer 7F, 11cm med röntgentip.
Ultraljud:
- Klä konvex transducer (C1-5) med punktionstillsats (följer med ulj-kit -133)

Nedan väljer doktorn:

Ev dränage

Förberedelser angiosalen

Pat. förbereds på bordet av narkos innan själva us.
Bädda bordet med vinklingsbart armstöd för hö. arm.
Pat. placeras med hö arm utsträckt i armstödet.
Narkosbåge behövs inte.
C-bågen kan vara bortkörd (parkering) då pat. sövs.
Röntgenpersonal ska vara behjäplig under dessa moment.
Ställ vald uljapparat så att operatör når och ser denna.
Steriltvätt av patienten sker efter att patienten blivit sövd.

Drapering av patient

C-bågen kan stå i parkeringsläge när pat ska tvättas och sterildraperas.
Steriltvätta patienten över ett stort område över hela buken.
Ibland sker även punktion mot vänster leverlob (strax lateralt om medialinjen).
Klä in med 75´dukar i en stor fyrkant som går upp över brösten och framför allt långt ner på pats högra sidoflank.
Förbered punktionstillsatsen på ultraljudsproben.
Prova så punktionsnål glider lätt igenom nålkanalen på vald storlek av punktionstillsats (19-22G).

Metod

Lokalbedövning med lång grön nål med hjälp av ultraljudet.
Punktion med hjälp av ultraljudet, av någondera leverlob med lång medföljande nål från billary-setet.
Kontrast sprutas i punktionsnålen med förlängningsslang (”råttsvans”) på för kontroll av läge.
Om läge i levergallgång förs medföljande mikroledare samt därefter mikrointroducer på.
Därefter oftast ytterligare kontroll med kontrast via introducern för kontroll att introducern fortfarande ligger i en gallväg.
Mikrointroducern bytes ut över standard-ledare och man för sedan på 7F introducer med röntgentät tip.
Därefter försöker man komma ut till tarmen med Bern-kateter samt Terumo-ledare, exv.
Alla kontrastserier körs för hand.
När passage till tarm åstadkommes bestäms det om det ska läggas Billary-drän, stent (Wallsten) eller ta ett borstprov, etc. utifrån remittents önskemål.
Billary-drän eller stent läggs över en Amplaz-ledare.

Borstprov

Enbart då remittent frågar om sådant på remissen.
Om tumörförändringar sitt i gallvägar kan remittenten begära ett patologiskt borstprov från förändringen.
Detta prov består utav celler som ”skrapas av” från ytan på förändring i gallväg.
Borsten sitter i änden på en monorail kateter för ,035 ledare.
Cytologiborsten är avsedd för att passera igenom 8F introducer.
Cytologi-borsten klipps av i en ThinPrep burk!

OBS! Borstprovet får ej läggas i Formalin!!

Läs mer under [Borstcytologi vid PTC].

Biopsi

Med mellannåls-biopsi stansas ett bit organisk material ut med en biopsinål som skjuts av med ett biopsihandtag.
Biopsipunktionen riktas ultraljudsledd direkt mot en förändring. Oftas tas 2 separata biopsiprover från förändringen.
Organisk material från en biopsi ska läggas i en provburk med Formalin.
Om flera biopsier kan materialet från dessa läggas i samma provburk.
Provburken förses med etikett ned namn, personnummer, datum samt var provet är taget.
Har patienten en PAD-remiss med sig fylles denna i med samma uppgifter som ovan.

Val av åtgärd

Om inte passage till tarm åstadkommes läggs ett konventionellt nefrostomi-dränage (Skater, Argon, etc) som kopplas till KAD-påse för sk. extern avlastning.
Om passage till tarmen åstadkommes kan man välja:
- Stent choledochus
  
  intern avlastning då man lägger in ett billary-drän som har hål längs en sträcka på distala dränet så dessa hål når från ovan hilus och ner ut i tarmlumen.
  Gallan rinner då igenom dränet ner i tarmen.
  Detta val görs ofta om pat ev. ska opereras senare eller vid oklar malignitetsutredning där man inte vill lägga ett permanent stent.
  Om dränaget ska kopplas till påse eller stängas bestäms av doktor.
- Stent läggs oftast när operation ej är aktuellt samt vid palliativ avlastning.
- det kan även vara aktuellt att ha ett externt dränage kvar som ev. säkerhet och ”korkas”, dvs kopplas ej till påse. Detta drän kan då vara ett nefrostomi-drän.

Avslutning

FlexiTrak

Lämnar man inte kvar ett externt dränage kan punktionshålet proppas med Spongostan.
Denna Spongostan behövs normalt endast om det sedan tidigare funnits ett dränage som etablerat en kanal in i levern.
Har pat en extern dränering packas dränet in så vinkeln från huden ner mot KAD-påse inte riskerar att ”knickas” så avflöde hindras.
Sätt en FlexiTrak som skydd mot drag i kateter-påsen.
Dränet kopplas till KAD-påse.
Ska galla dräneras internt kan dränaget ”proppas” och packas in i sin helhet.
Viktigt att beskriva dränage, funktion och ev. spolning postopertivt i patientens journal.
Mät längden dränage från huden till kopplingen och anteckna detta i patientens journal! NYHET
Patienten väcks och körs till Post-Op av narkospersonalen!

Eftervård

4 tim fasta
6 tim sängläge, om inga komplikationer.

Uppdaterad 220210 (PTC)
[print-me]