Patienten får en JJ-splint för att slippa ha en nefrostomi eller där finns en pågående infektion med fokus på dränaget. Detta kan pat. få gjort antingen på röntgen eller på urologmottagningen då retrograd via urinröret med urocystoskopi om patienten har öppetstående ureter.
Pat ska ha en befintlig nefrostomi på den aktuella sidan inför en antegrad splintinläggning på röntgen.
Pat. bör även ha gjort en tidigare pyelografi eller vid nefrostomi inläggningen där bilder även innefattar nedre delen av urinledaren som visualiserar striktur/ocklusion samt ev. flöde till urinblåsan.
För att boka in denna undersökning läs mer på sidan [Boka specifika undersökningar].
Förberedelser
- 4 timmar fasta
- Sedvanliga angioförberedelser [länk] för patienten
- Pat kommer till angio i säng
- Pat ska ha antibiotikaprofylax via vårdavdelningen inför detta ingrepp
Material
- Angiouppdukning standard (med 100ml Visipaque 270mgJ/ml)
- Kat 4F Bern, 65cm
- Led Terumo 180cm
- Led Amplaz 180cm
- Intro 7F, 11cm, med röntgentip
- Ev. peang “mygga”
Nedan väljer doktorn:
- JJ-stent (efter mätning avstånd njurbäcken till urinblåsa)
- Annan kateter
- Annan ledare
Drapering av patient
- Pat ska ligga så rakt på rygg som möjligt där man ändå enkelt kommer åt dränagets utgång på sidan.
Om nefrostomin sitter ventralt mot ryggen får pat vridas upp en aning med 3-kantskuddar som stöd.
- Koppla loss dränaget från ev. påse och proppa.
- Steriltvätta patienten över ett område runt den befintliga nefrostomin.
- Tvätta den bef. dränet noga även runt kopplingen (doppa i sprit).
- Klä in pat med hålduk eller gröna dukar (75’) runt dränaget.
- Klista på en uppsamlingspåse (Evercare/”melittapåse”) nedanför dränaget för ev. spill.
Metod
- Befintligt nefrostomidränage avlägsnas med hjälp av Amplaz ledare.
- 7F inroducern förs sedan på Amplazledaren och in i njurbäckenet.
Denna introducer kan vb. fästas i ”duken” med peang (mygga) eller op-tejp om ”suturfästet” . - Kontrol av njurbäcken och urinledare med kontrast via introducern.
- En 65cm Bern-kateter förs sedan på Amplazledaren (genom bef. introducer) som därefter byts ut mot Terumo-ledare.
- När/om man passerat genom hela urinledaren och kommit ut i urinblåsan med kateter byts Terumo-ledaren mot en standardledare.
Kateter ska ligga kvar under nästa moment! - Med standardledaren mäts avståndet från urinblåsan till njurbäcken.
- Mätningen görs genom att först vika ledarens proximala ände (utanför introducens hub) när ledaränden ligger en bit ut i urinblåsa.
- Därefter backas ledaren upp mot njurbäckenet.
- När ledarens ände ligger i njurbäckenet görs en ny knick på ledaaren.
- Avståndet mellan dessa 2 ”knickar” på ledaren ger längden på en JJ-splint som då passar urinledarens längd.
Ta hellre en något kortare JJ-splint då det uppmätta måttet har en tendens att bli för långt. - Man mäter den utdragna och ”knickade” ledaren med vanlig ej steril linjal.
- Därefter bestäms vilken JJ-stent samt längd som ska användas.
- Amplazledare förs på Bern-katetern ner till urinblåsan varefter Bern-katetern dras ut.
- Över denna Amplazledare förs JJ-stentet via bef. introducer som med Push-katetern (medföljer i JJ-splint set) förs ner genom urinledaren.
OBS! trådarna ska sitta på den yttre delen av JJ-plintet! Dvs den ände på JJ-splintet vars kringla sedan ligger uppe i njurbäckenet. - Låt introducern sitta kvar som ”motdrag” när tråden som sitter i JJ-stentet dras ut annars finns risk att JJ-stentet dras med ut genom punktionskanalen.
- Skär av ena tråden och dra ut denna genom att dra i den tråd där knuten sitter kvar.
- Om remittent så önskar kan patienten behålla få få en ny nefrostomi som proppas som en säkerhet och kontroll för att JJ-stentet fungerar som tänkt.
Detta drän avlägsnas då oftast inom en vecka (på röntgen).
- Det proppade externa dränet rullas ihop och läggs mot en kompress på huden.
Lägg sedan en ny kompress ovanpå det ihoprulla dränet och sedan därpå Tegaderm.
Detta för att inte Tegaderm eller annan klistrig fixering ska fastna i dränaget vid byte av kompresser.
Bricker blåsa
- Vid Bricker-blåsa ska tråden på JJ-stentet inte avlägsnas utan vara fäst i huden ut från punktionshålet.
JJ-stentet ska fästas i huden för att inte migrera ner och ut i Bricker-blåsan vilket annars kan ske utan extern hudfäste.
- Vid planerad extrakutan hudsutur kan den befintliga tråden på JJ-splinten bytas ut mot en lång ej absorberande suturtråd (Ethilon 3.0, etc.).
En lång tråd riskerar inte att dras ut då introducern avlägsnas så som kan ske med kortare tråd fäst mot JJ-splinten.- När introducern dragits ut sätts en mygga i hudnivå på de 2 trådar som hänger ut innan man drar av introducern helt.
- En lös subkutan hudsutur sätts i huden bredvid bef. punktionshål och knytes ordentligt.
- Trådarna fästa i JJ-splinten ska dras igenom denna hudsutur och knytas ordentligt.
Ska ej vara för spända så JJ-splinten inte riskerar att dras ut vid olika kroppslägen.
- Om patienten har en Bricker-blåsa väljs en kortare JJ-stent (Boston Flexima) där den distala änden ligger ute i Bricker-blåsan (ej ut i påsen på magen).
- Om tråd sutureras enl ovan ska detta dokumenteras i Melior!
Val av JJ-splint
- De JJ-stent modeller vi har är:
- 6F Bard Multilängd 22-32cm. Denna modell har tråden längre ut på öglan än den andra modellen vilket gör det svårare att dra tillbaka vid placeringen i njurbäckenet.
- 6F Boston Flexima 14, 16, 20, 24, 26 och 28cm. På denna modell sitter tråden längre bort från öglan vilket gör att öglan kan dras mer upp/tillbaka vid placeringen.
Avslutning
- Patienten bandageras med plåster om inget sticker ut från pat.
- Om kvarlämnat drän som proppas (enl ordination!) packas denna in under ett Tegaderm-förband i sin helhet.
- Om dränet kopplas till KAD-påse göres sedvanlig inpackning. Lägg kompress ovanpå dränet innan Tegaderm (ej direkt på drän).
Eftervård
- Sängläge 2 tim.
- Fasta 2 tim.
Uppdaterad 240214 (JJ-stent)
[print-me]