En lyckad endovaskulär intervention förutsätter att i god tid planera för de preoperativa förberedelser, metod och material.
Förberedelser på angioenheten
En planeringen inför en endovaskulär intervention måste innefatta vilka personalkategorier som ska vara involverad i den aktuella interventionen. Mer avancerade interventioner kan, förutom den ordinarie personalen på angioenheten, kräva närvaro av anestesi-, operationspersonal samt ev. läkare med specialistkompetens för annan kompletterande åtgärd i samband med interventionen.
Även operatörens kompetens har stor betydelse för ingreppet, framför allt vid mer avancerade endovaskulära interventioner, varför direkt medverkan eller backup av extra operatör med hög kompetens bör involveras vid planeringen av interventionen eller vid tillfällen man kan misstänka svårigheter med interventionen.
Genomgång
Angiopersonal bör även ha information från operatör eller genom annan dokumentation om det planerade ingreppet, vilket del av kroppen, hur patienten ska ligga på undersökningsbordet, material som ska användas, mm.
Det bästa alternativet är att operatör har en genomgång av planerat ingrepp innan patienten anländer till angioenheten.
De facto är att denna förberedande information inför dagens arbete ofta uteblir av olika orsaker. Denna bristande genomgång gäller framförallt för första patienten på morgonen då ansvarig operatör har andra åtagande varför övrig personal på enheten på eget bevåg har en genomgång av dagens arbete.
Det är speciellt viktigt om det finns vetskap om att dagens intervention involverar mer sällan använd material där handhavandet av detta material ev. behöver fräschas upp för assisterande person.
Genomgång inför dagens arbete bör innefatta:
- Patientens anamnes.
- Vad ska åtgärdas
- Förutsättningar för att klara av interventionen
- Kända riskfaktorer (njurinsufficiens, blödningsbenägen, mm.)
- Genomförda förberedelser
- Premedicinering
- Har vårdavdelningen hört av sig om något, mm.
- Patientens upplägg på undersökningsbordet.
Står detta inte i klar text måste man konsultera ansvarig operatör för direktiv om detta.- Antegrad resp. retrograd placering
- Lokalisation för kärlaccess (hö. resp. vä)
- Operatör
- Vem
- Kommer flera operatörer att vara närvarande
- Material
- Besked om specifikt material
- Om mer sällan använd material genomgång av detta material.
Planera material för intervention
En normalstor angioenhet idag förfogar över en stor arsenal av diverse sterila katetrar, ledare, stentar, grafter, ballonger (PTA) för dilatation av stenoser, mm. Större angioenheter knutna till kliniker på universitetssjukhus eller liknande större sjukhus som genomför mer avancerade endovaskulära ingrepp har då även mer speciell material normalt ”hemma” på hyllan som normalt inte finns i lager vids ”mindre” angioenheter.
Det är ekonomiskt och utrymmesmässigt helt omöjligt att ha alla typer av material, i alla storlekar och former på det egna lagret ifall det kommer till användning.
Vid planeringen av en speciell, avancerad eller mer sällan förekommande endovaskulär intervention måste man god tid i förväg se över vilka material och komponenter som eventuellt kan komma att behövas vid det kommande ingreppet. Likaså behöver man troligen införskaffa flera olika storlekar av dessa extra specialkomponenter då just storlek och längd på kärllesioner kan vara svåra att exakt förutse i förväg oavsett diagnostisk metod. Till de vanliga perioperativa diagnostiska metoderna räknas MR- , CT-angio samt ultraljudsundersökning.
Om operatör mitt under pågående intervention önskar ett specifikt material som inte finns just då på lagret så kan detta material nästan alltid ersättas med något liknande material (ledare, kateter, PTA-ballong, etc.) som finns i det egna lagret. Det mesta av standard utbudet av material på angioenheten finns i en så stor mängd storlekar och former att det alltid finns något annat liknande material att tillgå som fungerar lika bra. Resultatet blir därför i slutändan ”alltid” det samma för patienten trots avsaknad av visst specialmaterial.
Vid större och mer avancerade endovaskulära ingrepp kan det vara motiverat för en prediagnostisk invasiv angiografi för mer noggrann kartläggning av de anatomiska förhållandena i det aktuella kärlsystemet. Detta för att bland annat bedöma möjlig framgång för den planerade intervention, risker för patienten, eventuellt behov att beställa extra material för ingreppet eller att man tar beslut om öppen kirurgi istället för en endovaskulär behandling.
Inför mer avancerade kärlingrepp får således ansvarig operatör efter en invasiv diagnostik exakta mått av kärlsegment samt lesioner och kan därmed beställa hem material med den exakta dimensionen som kommer att ingå i den aktuella interventionen. Man slipper således stå med material som storleksmässigt visar sig vara suboptimal och inte går att använda med den risk för patienten det då föreligger.
Nackdelen med en prediagnostisk invasiv angio är att patienten tvingas genomgå en regelrätt angiografi med alla de förberedelser, eftervård och risker detta kan föra med sig postoperativt.
Ibland behövs det införskaffa kärlkomponenter (material) som normalt inte finns i det egna lagret varför ingreppet inte kan påbörjas innan detta material finns på plats på angioenheten.
Måste man beställa speciell material inför en intervention ska dessa ha anlänt till angioenheten innan man påbörjar ingreppet som kräver detta material. Att ta för givet att beställd material anländer till angioenheten under tiden ingreppet pågår är en stor chanstagning oavsett vad leverantören lovat.
Det bedrivs ofta låneverksamhet mellan olika angioenheter inom samma region men även nationellt om patientens tillstånd inte medger att vänta ut leveranstiden från tillverkaren. Dagens snabba logistik från beställning till och leverans från leverantör medför oftast att beställd produkt är levererad inom 1-2 dagar. Det är vanligt förekommande att ansvarig säljare för en leverantör själv personligen levererar specifika produkter man snabbt behöver för en förestående intervention samma dag eller någon dag därpå.
Speciell material
Aortagrafter är sådana komponenter som ofta får beställas från leverantör om önskad storlek inte finns i det egna lagret. Leverantörer lagerhåller oftast en stor mängd stengrafter i olika storlekar som kan levereras omgående. Det finns dock aortagraftkomponenter med unika mått som måste tillverkas efter specifika definierade mått från beställaren. Dessa sk ”custome-made” komponenter tillverkas då med ledning av mått utifrån en kalibrerad CT-angio av aktuellt kärlsegment. Detta gäller tex. aortagrafter med fenestreringar (FEVAR) där prefabricerade öppningar i graft-tyget ska stämma med patientens anatomiska avgångar av visceralkärl.
Denna preoperativa mätning av patientens kärlanatomi kräver stor noggrannhet då felaktig mätning kan leda till att den beställda komponenten inte passar när den väl är placerad i kärlsegmentet. Ju fler öppningar (fenestreringar) i graften desto viktigare är att måttangivelserna exakt stämmer vid beställningen av graft-komponenten. Måttbeställda aortagrafter tar oftast längre tid att få levererade då dessa ”custome-made” komponenter oftast produceras av leverantören efter hand.
Dessa komponenter kan inte lämnas tillbaka till tillverkaren om det inte används för avsedd intervention av någon anledning. Dessutom är dylikt specialanpassad material så pass mycket dyrare än för komponenter som storleksmässigt finns som standardutbud hos leverantör vilka oftast kan returneras om de inte kommer till användning.
Det finns en mycket stor mängd speciell material som kommer till användning ytterst sällan och därför av ekonomiska skäl inte kan lagerhållas i det normala sortimentet på en angioenhet. Dessa typer av material beställs därför inför en intervention där operatör redan vid den preoperativa planeringen av ingreppet ser ett behov för att använda detta material. Förhoppningsvis får man returrätt för materialet om det trotts allt inte kommer till användning under ingreppet som inledningsvis planerats.
Innan patienten ankommer
Förberedelser
Patientens status vad gäller blodvärden, anamnes, vilken insats ska göras, vilken operatör ska göra ingreppet, mm. ska vara kontrollerade och godkända av angiopersonal innan patienten anländer. Vid tveksamheter vad gäller patientens status eller dennes blodvärde måste finnas tid att konferera med operatör innan patienten anländer till enheten.
Även förberedelser av inventarier och material på angioenheten inför interventionen, så som dukning av assistensbord, bäddning av undersökningsbord, fylld kontrastspruta, uppdragna läkemedel (lokalanestesimedel, Heparin, mm.), bör vara avklarade innan patient och medföljande avdelningspersonal kommer in på angiosalen.
Som tidigare nämnts så är det viktigt att kontrollera material för den planerade åtgärden vilket ska finnas på plats innan själva ingreppet påbörjas.
Undersökningsbritsen
Undersökningsbrits på angioenheter utgörs oftast av en bordskiva i kolfibermaterial utan stödjande metall-stag som kan hindra röntgengenomlysningen.
Längs bordets sidor ska man dock kunna fästa kunna fästa diverse moduler (stöd, ställningar, mm.) med klovar på skenor. Dessa kolfiberbord klarar oftast patienter med en vikt på ca. 250kg ”jämt fördelad” på bordets hela längd. Man får inte låta en tung patienten sitta på bordskivan längs bort från golvsockeln .
Madrassens kärna utgörs oftast av något minnes-material (Tempur, etc.) som formar sig efter kroppens tyngdpunkter. Madrassen måste ha de egenskaper att en patient kan ligga still med div. tryckavlastande åtgärder utan att riskera trycksår.
Madrassens ovansida ska ha ett vätsketätt madrasskydd.
Bäddning
Undersökningsbritsen där patienten ska ligga under ingreppet ska vara nybäddad i sin helhet med bäddtextilier i engångsmaterial. Det är viktigt att bädda så patienten inte kommer ett ligga på veck i lakan och drag under sig.
Idag finns färdiga bäddset med lakan, drag, kuddskydd, mm. Ny bäddning bör göras inför varje ingrepp dvs. man bör inte bädda dagen innan. Vid interventioner så som grafter, implantat eller hybridingrepp ska angiobritsen bäddas innan man påbörjar uppdukning av assistanbordet.
Materialet ska även ha en dragstyrka som möjliggöra enkel förflyttning av en passivt liggande patient.
Bäddningen ska bestå av:
- Engångslakan för madrass.
Bör ha en absorberande ogenomtränglig yta då det oftast rinner ner blod på lakanet under ingreppets gång. Lakanets undersida ska även vara behandlad så att det motstår vätskegenomsläpp vilket skyddar madrassen mot patientens blod eller andra vätskor. - Yttre kuddfodral av engångsmaterial.
Den inre kuddfodralet ska var vätsketät och avtorkningsbar med ytdesinfektionsmedel. - Draglakan av engångsmaterial. Ska tåla dra en tung patienten (200kg) över till en säng.
- Benkuddar ska ha klädsel med engångsmaterial.
Dessa benkuddar är mestadels för att patienten ska ligga bekvämt med benen.
Viktigt att inte ha för hård kudde under knälederna vilket utöva ett tryck mot kärlen som löper längs baksidan av knäleden. Detta tryck kan ev. misstolkas vid bildtagning som stenoser, dvs. sjukliga kärlsegment. - Täcke bör även detta vara av engångsmaterial.
–
Patientsängtextilier
Sängtextilier som tillhör patientsängen från vårdavdelningen ska inte läggas på eller under patienten på undersökningsbordet. Säng och alla medföljande sängtextilier och patienttillhörigheter ska förvaras i annat utrymme avskild från angiorummet under ingreppet.
Det enda som man får använda från patientsängen är om patienten har speciell tryckavlastande fotdyna med sig i sängen. Denna kan då läggas på undersökningsbordet som tryckavlastande för patientens underben/hälar under interventionen.
Kontrastinjektor
Kontrastinjektor ska fyllas med avsedd jodkontrastmedel för ingrepp och patient.
Inför angio ska man värdera patientens njurfunktion (P-kreatinin) och då besluta om vilken styrka på jodkontrasten som ska användas vid ingreppet samt hur stor volym av denna kontrast man får använda vid ingreppet.
Val av kontrastmedelsstyrka och mängd skattas genom uträkning av GFR som baseras på aktuellt kreatininvärde, patientens ålder, längd och vikt. Utifrån detta GFR-värde kan man då uppskatta mängden jodkontrast som patientens njurfunktion rimligen borde klarar av. Dock ska man alltid försöka hålla den totala mängden jod (g/ml) på ett minimum då jodkontrast, oavsett mängd, har en toxiskt påverkan av njurarna mer eller mindre.
Beslut och val av vilken typ jodkontrastmedel, som ska användas vid ingreppet, tas av ansvarig operatör i samråd med angiosjuksköterska som har en överblick av patientens ev. riskfaktorer och ansvarar för uträkningen av patientens GFR-värde.
Assistansbordet
Assistansbordet bör vara färdigdukat med överkast innan patienten kommer in på angirummet. Dessa bord iordningsställes oftast på morgonen för dagens inplanerade undersökningar innan första patienten anländer till angioenheten.
Grunduppdukningen på assistansbordet kommer i ett färdigt sterilpackat angioset med engångsmaterial från en extern leverantör där all bas/grund-material för en angiografi finns med. Ett angioset innehåller grundmaterial för en endovaskulär intervention.
Angioset är oftast upphandlade regionalt vilket betyder att man har ca 2-3 angioset från olika leverantörer att välja mellan.
Dessa angioset kan innehålla olika material beroende på vad den aktuella angioenheten vill ha och kommit överens med leverantören ska finnas med i det färdigpackade angiosetet.
Uppdukning
”Angiobordet” är det sterildukade assistansbordet där den person som assisterar operatören vid ingreppet har all sterilmaterial som ska användas eller har använts. Vid mer komplexa endovaskulära ingrepp kan den assisterande personen ha flera sterildukade bord för sterilt material som under interventionens gång kan bli till en ansenlig mängd.
Fördukade bord
Man bör eftersträva att iordningsställa dessa sterila bord med fåtal personer på plats innan annan aktivitet påbörjas inne på rummet.
Det iordningställda assistansbordet med diverse sterilt material ska anses sterilt område och ska således inte köras omkring med inom angiosalen eller till en yttre förvaring i onödan…. enligt de bästa förutsättningar.
För logistiken av flödet mellan olika patienter under dagens lopp iordningställs oftast flera assistansbord under morgonen innan första patienten anländer till angioenheten. Iordningställda angiobord ställs då undan i ett externa utrymme för att användas senare under dagen. Ett iordningställt assistansbord för en senare bokad intervention av annan patient får inte stå förvarad inne på angiosalen under en pågående intervention.
Detta förfarande med dukning av flera samtidiga angiobord är kutym på stora flertalet mindre angioenheter som utgörs av enbart en enkel angiosal där befintlig fåtal personal måste optimera tiden mellan patienter med även städning, påfyllnad av material, kontroll av patientens anamnes, ha lunch, mm. Man minskar på så sätt väntetiderna mellan de olika ingreppen om man iordningställer flera bord samtidigt. [Läs mer]
För att temporärt placera ett iordningställt assistansbord i ett annat externt utrymme för senare användning ska där finnas plats så att det sterildukade bordet inte stöter till och kontamineras av omgivande inredning.
Ett extra i förväg iordningställt sterilt assistansbord bör inte heller placeras i ett rum som flertalet personer har och kräver tillgång till tex. allmänt lager där det förekommer ständiga besök av annan personal.
Ett assistansbord bör i bästa fall iordningställas i nära anslutning till ingreppet dock innan patienten rullar in på angiosalen i sin säng.
Avtorkning
Assistansbord som ska dukas för sterilt material ska tvättas av innan med alkoholbaserad ytdesinfiktion med tensider och ett innehåll på minst 70% alkohol. Tvätt sker över bordsyta, sidor, kantskydd och benställning, mm. Efter tvätt ska bordsytan inte beröras med händer eller annat material som inte tillhör sterilt uppdukningsmaterialet.
Bordytan måste torka ordentligt efter tvätt innan ett angioset eller annan duk läggs på.
Iordningställning av bordet
Assistansbordets iordningställande görs av sterilklädd person. Uppdukning och iordningställande av assistansbordet bör utföras av den person som senare även ska vara sterilklädd och assistera vid interventionen. Den som iordningställer ett operationsbord ansvarar för att detta är utfört på ett adekvat sätt där sterilitet bibehålles samt material kontrolleras och vid behov räknas.
När samma person såväl dukar assistansbordet och senare även assisterar vid interventionen kan assistansbordet dukas på sådant sätt som denna person är van vid och vill ha de olika materialen placerad på bordet. Hur den enskilda assisterande personen vill ha bordet dukat samt placering av div. material har ingen betydelse för interventionen utan enbart för egen vana och bekvämlighet.
Dukningens utseende skiljer mellan höger- resp. vänsterhänta, person upplärd på aktuell angioenhet eller som arbetat flera år vid annan angioenhet, assisterande persons längd (armlängd), mm.
Normal grunduppdukning
Angioset kan komma från olika leverantörer och innehålla olika material beroende på vad sjukvårdsregionen upphandlat samt vad resp. angioenhet väljer ska följa med i det förpaketerade sterila angiosetet.
Ett färdigpackat angioset för en intervention brukar innehålla skyddsunderlägg för själva assistansbordet, operationsrockar, skålar, set för steriltvätt, kompresser och tvättsuddar, sprutor i olika storlekar, etiketter för märkning av innehåll i sprutorna, pappersdukar, op-tejp, skalpell, injektionsnålar, spol-set med spikes för Hepariniserad NaCl-påse, angiolakan som lägges på patienten, div. slangar, ledare, mm.
Draperingsmaterial till assistansbord ska ha ett vätsketät skikt, klara vassa instrument till viss del, ha en dämpande effekt mot assistansbordets metalliska yta.
Angioset
Efter att bordet tvättats av och fått torka ordentligt placeras det sterila angiosetet på bordet. Ytterförpackningen med angioset öppnas av ej steril person på annat bord utan att vidröra innehållet där sterilklädd person sedan tar det sterila angiosetet och ställer på assistansbordet utan att vidröra bordet i övrigt med sin egen sterilklädsel.
Angiosetet öppnas försiktigt enlig anvisningar på den sterila förpackningen. Oftast är setet förpackad med vikt lakan som hålles ihop med någon tejpad del. Denna tejp kan ibland riva med delar av papperslakanet som då får ett hål som medför en öppning mot underliggande ej steril bordsyta. Får man en bortriven öppning i bordslakanet efter tejpen måste detta hål täckas över med annan klister-duk eller op-tejp innan man fortsätter med uppdukningen.
Angiosetets sterila bordslakan bör vara så pass stort att det hänger ner längs alla sidorna med god marginal. Framför allt bör bordslakanet på den kortsida som står in mot undersökningsbordet hänga ner så pass långt utmed sidan att inte assistansbordets underrede får kontakt med patientens sterila draperingslakan.
Öppnande av material
Öppnande och överräckning av sterilt material göres av ej steril person. Inför öppnande av diverse material ska detta kontrolleras med hänseende till oskadad förpackning, materialets utgångsdatum, mm. av överlämnande personal.
Överlämnande av steril material ska inte göras över sterilt dukat assistansbord utan ges till steril person vid sidan om bordsytan. Ej sterilklädd person får ej sträcka sig över ett sterildukat bord eller öppnad sterilt material. Om man sträcker sig över sterilt bord vid öppnande av material finns risk för att förpackningen smular beståndsdelar över bordet eller att man råkar tappa osteril ytterförpackning på ett sterilt bord vilket då måste dukas om helt eller till vissa delar.
De flesta förpackningar med material ska öppnas från ett specifikt hörn eller flik. Engångsmaterial har oftast ett utmärkt specificerat hörn på förpackningen som har lättare klister som således är enklare att öppna. Förpackningen ska öppnas försiktigt så man inte rycker till oavsiktligt när hårt klistrade kanter lossnar vilket kan medföra att det sterila innanmätet trillar ur eller råkar beröra ej sterila kanter eller fingrar.
Om man misstänker att ett material inte är sterilt då man redan lagt det på det sterila bordet ska materialet slängas, handskar bytas till nya samt bordsytan, som materialet berört, kläs om med ny steril duk. Har ej sterilt material vidrört stora delar av bordet eller annan steril material på bordet bör man överväga att helt kassera bordet och befintligt material och iordningställa ett nytt bord med nytt material.
Till denna grunduppdukning tillkommer sedan en stor mängd annan material, som finns i angioenhetens eget lager, som läggs till efter hand under ingreppets gång. Även diverse vätskor, kontrastmedel och läkemedel som ska användas vid ingreppet ska finnas på assistansbordet när själva angiografin startar med patienten på undersökningsbordet.
Det går ofta att komplettera angioset med ytterligare material vid uppdukningen då flertalet interventioner påbörjas med samma material innan operatör väljer mer specifikt material. Material som är återkommande för de stora flertalet invasiva angiografier är hydrofil ledare, diagnostisk kateter, 4F introducer, mm.
Den basala uppdukningen av bordet kan komplettera med annat material som man vet kommer att användas för ett specifikt inplanerat ingrepp.
I väntan på patienten
På alla assistansbord som dukats färdiga i förväg med sterilt material lägger man ett sterilt ”överkast” så pass stort att det hänger ner en bit på alla sidor av bordet som skydd. Skyddslakan som övertäcker iordningställt assistansbord har markant minskad bakterietillväxten under lakanet än vad är fallet ovanpå lakanet. Ett exponerat sterildukat assistansbord har hög risk för kontaminering vid hög aktivitet inne på rummet eller i samband med patientens ankomst in på rummet.
Skyddslakanet (steril övertäckning) läggs på framifrån och bakåt över bordet. Lakanet får inte skakas över det sterildukade bordet. Skyddslakan som storleksmässigt inte täcker underliggande sterila bordsduk helt runt alla fyra sidorna får kompletteras med ytterligare ett sterilt skyddslakan så dessa två tillsammans täcker nedhängande bordsduk helt runt om.
Färdig dukade assistansbord som inte ska användas omgående ska inte innehålla vätskor eller läkemedel utan dessa kompletteras till dukningen senare av den person som står för assistansen vid ingreppet.
Avtäckning av skyddslakan ovanpå det sterilt iordningställda assistansbordet görs av ej sterilklädd person. Avtäckningen av assistansbordet bör ske i nära anslutning till interventionens start. Vid avtäckning tar man tag i kanterna på skyddslakanet på motsatta sidan av assistansbordet och ”rullar av lakanet” i riktning mot sig själv.
Assistansbord för implantationskirurgi
Dukning av angiobord som används vid dessa ingrepp med hög sterilitetskrav ska dukas som enskilt bord inne på angiorummet inför det aktuella ingreppet. Uppdukning av dessa angiobord göres liknande ett ”normalt angiobord” ovan men med strikt operationsklädsel som då även inkluderar munskydd och huva vilket gäller för alla personer som uppehåller sig inne på salen.
Vid uppdukningen ska all personal som uppehåller sig inne på angiorummet ha denna strikta operationsklädsel. Likaså ska denna operationsklädsel gälla från uppdukningens start till att hela operationen avslutas. Dukningen bör även ske vid tillfälle då det finns lite personal och aktivitet inne på angiosalen.
Omedelbart efter att assistansbordet är färdigdukat ska det täckas över med något sterilt skyddstäcke.
Uppdukningen av assistansbordet ska vara helt klar innan patienten får köras in på angiosalen i sin säng.
Assistansbord för andra patientbesök senare under dagen iordningställs vid ett senare tillfälle.
Hållbarhet
Ett uppdukat assistansbord avsedd för en ”vanlig angio” kan stå med ”överkast” i högst 8 timmar innan detta ska kasseras. Detta under förutsättning att inga vätskor eller läkemedel finns på bordet vilket avsevärt förkortar tiden bordet kan stå oanvänt. Har vätskor och läkemedel dragits upp i sprutor och skålar får bordet stå med skyddstäcke högst 4 timmar.
Ett i förväg uppdukad angiobord som är avsedd för ”supersterila” ingrepp som involverar implantat, grafter, etc. utan i förväg uppdragna vätskor fårendast stå oanvänd med skyddstäcke i högst 4 timmar innan all material på detta bord ska kasseras.
Det är således klokt (och ekonomiskt) att inte öppna och lägga upp dyra grafter, etc. på angiobordet innan man med säkerhet vet att detta material kommer till användning.
Om bordet ska användas vid ingrepp med särskilt höga krav på det sterila förfarandet, så som implantatsintervention, får detta angiobord efter, uppdukning och belagd med överkast, inte ställas undan i annan lokal utan ska stå kvar inne på angiosalen inför det aktuella ingreppet.
Akut uppdukning
Vid urakuta händelser får man tumma på detta med bordsdukning innan pat kommer in på angiosalen då patient och medföljande övervakningsteam oftast kommer direkt in på angiosalen efter annan genomförd diagnostik (CT) eller på enbart en klinisk indikation för en urakut endovaskulär kateterburen intervention. Den tid från det att man får vetskap om att en akut patient är på väg till att patienten de facto befinner sig inne på angiosalen är oftast så pass kort att man inte hinner med alla förberedelser däribland iordningställande av sterilt assistansbord.
Man dukar inga angiobord innan man fått klara direktiv för en intervention. Genom att i förhand duka ett angiobord för en akut intervention, där det efter radiologisk diagnostik (CT, MR) visar sig att patienten beslutas för annan åtgärd så som öppen kirurgi eller ingen åtgärd alls, medför en hel del kostnader för upptaget material som då ev. inte kommer till användning. Har man fler selektiva patienter senare under dagen kan bordet användas till detta ändamål så vida inte den akuta patienten varit inne på salen i närheten av det iordningställda bordet. Bordet får då kasseras helt och man får duka ett nytt bord till annan kommande patient.