Idag sker mycket av arbetet på en angioenhet tvärprofessionellt kring dessa endovaskulära ingrepp där patienten och ingreppets art styr personalbemanning samt vilka specialiteter dessa tillhör.

På en hybridsal kan det således samtidigt arbeta kärlkirurger, radiologer, röntgensjuksköterskor, operationssjuksköterskor, narkospersonal, endoskopipersonal, undersköterskor, mfl. under en och samma intervention.
–

Kompetens

Angiosköterskans arbete med kärlsjukdomar och endosvaskulära interventioner skiljer sig rejält från annat mer traditionellt arbetet för en sköterska på en röntgenklinik.
Personal som arbetar i en högteknologisk tvärprofessionell arbetsmiljön, som en hybridsal mer än väl utgör, förväntas ha ett högt kunnande om kärlsjukdomar, olika behandlingsalternativ, patientomvårdnad, läkemedelskunskaper, materialkunskap, kunna verka i steril miljö, ingå i ett multidisciplinär teamarbete, kunna organisering på angiosalen, ha ett praktiskt handlag, mm.
Angiosköterskans specifika kunskaper och specialistkompetens inom sin genre möjliggör och säkerställer arbetet på en högt specialiserad angioenhet.

I angiosköterskans arbetsuppgifter ingår förutom ett stort antal olika endovaskulära interventioner även gallvägsinterventioner, njurinterventioner, mag-tarminterventioner, öppna kirurgiska ingrepp, mm.

Angiosköterskans profession:

• Angiosköterskan arbetar, likt alla andra inom vårdyrket, efter en värdegrund som baseras på patientens välbefinnande som grundas på en humanistisk människosyn (SFS 1982). 
• Angiosköterskan arbetar efter etiska riktlinjer och med en relation till patienten som bibehåller patientens integritet och självkänsla.
• Angiosköterskan arbetar med en evidensbaserad vård som garanterar patienten en säker och bra omvårdnad.
• Angiosköterskan har goda teoretiska kunskaper i kärlsjukdomar, behandlingsalternativ och dess etiologi.
• Angiosköterskan har goda kunskap om människans anatomi och framför allt människokroppens blodcirkulation.
• Angiosköterskan har vilja och engagemang i det vårdutförande som görs på en angioenhet.
• Angiosköterskan har hög yrkeskompetens och en unik yrkesroll på angioenheten med en unika kunskaper om den vård och behandlingar som utövas här.
• Angiosköterskan ska i sitt utövande ha kunskap om risker och komplikationer i samband med kärlrelaterade åtgärder.
• Angiosköterskan ska kunna bedöma komplikationer, bedöma alternativa åtgärder och därefter kunna sätta in adekvata åtgärder för optimal behandling för patienten.
• Angiosköterskan ska kunna gällande rutiner på enheten för akut omhändertagande av patient ,vård, läkemedel, akutlarm.
• Angiosköterskan har fördjupade kunskaper om utförandet av ett stort antal komplexa endovaskulära interventioner samt annan interventionell radiologi.
• Angiosköterskan ansvarar, planera och leda vid bla. assistering vid interventioner, organisationen på salen, ta bilder, patientomhändertagande, omvårdnad och övervakning, säkerställa strålningshygien, läkemedelsdistribution, journaldokumentation, patientbokning, materialbeställning, lokalunderhåll, städning, mm.
• Angiosköterskan har kompetens och kunskaper om en stor mängd medicinsktekniska produkter och material som kan ingå i olika endovaskulära interventioner eller annan ej vaskulär interventionell åtgärd.
• Angiosköterskan har kunskaper som möjliggör säker handhavandet av en stor mängd högteknologiska apparatur som till mycket enbart återfinns inom en angioenhet.
• Angiosköterskan har kunskaper om basal hygien, smittspridning, infektionsförebyggande åtgärder, mm. och kan tillämpa dem i sitt arbete.
• Angiosköterskan mål är erfarenhet som medför ett professionellt omdöme, ansvarstagande, bra samarbetsförmåga i ett teamarbete, hög kunskapsnivå som klarar hantering av oförutsedda händelser och en förmåga att ta egna beslut.
• Angiosköterskan kan reflektera över eget handlande och ta lärdom eller tillgodose andra i arbetslaget detta.
• Angiosköterska ska genom sitt handlande verka för en god arbetsmiljö på angioenheten.
• Angiosköterskan kan utveckla sin egen kompetens samt undervisa och lära ut av sitt eget kunnande till andra i teamet.

Att utvecklas i sitt yrke tar tid och ska få ta tid…

–

Patientkontakt

Värdegrund gäller även vid samtal med patienten som involverar flertalet faktorer vilket baserar sig på en humanistisk grundsyn.
Värdegrund kan formuleras med under vilka principer, värderingar och normer man förhåller sig gentemot vårdtagaren i samtalet.
Etik, empati och den egna professionen i sin yrkesroll är viktiga hörnstenar vid samtal med patienten.

Kommunikation sker med ord, röst, tonläge, språk, blick, kroppsspråk, mm. Att bemästra ett patientsamtal kräver kompetens och erfarenhet.
Det är inte många ”sekunder” man som professionell förmedlare av vårdinformation har på sig vid det inledande samtalet att vinna patientens förtroende och tillit.
Detsamma gäller patientens första intryck vid ankomsten till angioenheten.

Angiosköterskan bemötande av patient:

• Angiosköterskan ska kommunicera med patienten på dennes egna vilkor.
• Angiosköterskan förväntas genom erfarenhet och färdigheter i sin yrkesroll ha förmåga att kunna sätta sig in i patientens situation och vara medveten om känslor och reflektioner som patienten visar för stunden.
• Samtal med patienten ska föras med en normal dialog mellan två vuxna individer oavsett under vilka förhållande detta sker.
• Patienten måste känna att samtalet föres med vanlig samtalston som är normalt mellan två vuxna personer.

Man måste undvika en konflikt med patienten där åsikter går isär mellan vårdgivare och -tagare. Patienter som upplevs ”besvärliga” känner sig ofta maktlösa vilket återspeglar sig i kontakten med sjukvården samt under samtal.
I sin professionella yrkesroll måste man vid samtal med patient ha klart för sig att dagens patienter har tillgång till en enorm kunskapsbank som Internet utgör och är således ofta väl pålästa om sina sjukdomar och de behandlingar som finnes tillbuds innan de tar kontakt med sjukvården.

Informationsinnehåll

Patienten ska få en procedurinriktad information som innehåller vilken typ av ingrepp som patienten ska genomgå här och nu, varför patienten behöver göra detta ingrepp, hur det går till i stora drag. Informationen till patienten kan presenteras bit för bit med enkla uttryck där man som förmedlare av informationen gör paus för eventuella frågor från patienten om just den bit information du just gett.

• Angiosköterskans information till patienten ska hållas på saklig nivå utan att blanda in medicinska facktermer som normalt endast förekommer inom angiografi-världen.
• Ett samtal kan lätt bli dysfunktionell om vårdpersonal på ren rutin accelererar samtalet i jargong som patienten inte förstår. Ett så enkelt uttryck som ”en ballongsprängning”, som är ett normalt förekommande uttryck om än fel, på en angioenhet, har en oklar betydelse för en patient som måste anses som en lekman.
• Patienten ska inte behöva tvivla eller ha tveksamheter på hur ingreppet går till.
  –

Kontakt med annan vårdpersonal

Rapporteringen mellan angioenheten och personal från vårdavdelning lämnas oftast genom patientcentrerad rapportering. Rapporteringsmetoden möjliggör ofta för patienten att bli delaktig i informationsutbytet och känner sig då mer involverad och införstådd i omvårdnadsprocessen.
Denna ”sängbundna” muntliga överrapportering kallas ”bedside handover” och ger ett samspel mellan vårdpersonal och patient som får ses som en del av teamet just där och då.

• Angiosköterskan ska sträva efter en saklig och innehållsbaserad muntlig informationsutbyte i kontakten med vårdavdelning.
• I angiosköterskans kontakt med annan vårdenhet ingår även dokumentation i patientjournal, övervakningsblad eller annan rapportering på papper (Femostop-schema, etc.).
• Genom väl formulerade journalanteckningar säkerställer angiosköterskan att viktig information inte missas när den muntliga rapporteringen görs i flera led.

Vid muntlig omfattande information, under den korta tid överrapporteringen sker efter ingreppet, kan det vara svår för mottagande sjuksköterska att selektera viktiga detaljer varför angiosköterska även måste lägga stor vikt vid att föra en noggrann journaldokumentation som komplettering till den muntliga rapporteringen.

Om del av rapporteringen innehåller information, som med hänsyn till patienten inte bör diskuteras i dennes närvaro, ska denna del av rapporteringen ges i en annan lokal eller via journalföringen.
I samband med överrapporteringen ska man generellt vara försiktig med att alltför ingående redogöra för behandlingsresultatet som lätt kan misstolkas av patienten som oftast ligger i sängen alldeles bredvid (bedside handover).

Samarbete i team

Arbetet på en angioenhet utgörs ofta av teamarbete vid hybrida interventioner som oftast har delat ledarskap mellan professionerna med hög grad av självstyre.

• För att få ett bra teamarbete krävs en bra professionell kompetens bland teammedlemmarna.
• Ett löst ihopsatt team kan leda till ett dysfunktionellt teamarbete om det finns konflikter eller oklarheter om ledarskapsroller, kompetensskillnader, rollfördelning, mm.
  

Fördelningen av arbetsuppgifter och ansvarsområden vid ett kombinationsingrepp ter sig oftast självklar och enkel då de olika teamen normalt inte involverar på varandras yrkesområden vid vårdarbetet. Rollerna inom teamet kan vid ett mer omfattande ingrepp interferera i varandras arbetsuppgifter något men med sedan länge väl inarbetade arbetsrutiner och erfarenhet av teamarbete uppstår ingen intern konflikt inom teamet.
Olika yrkeskategoriers arbetsuppgifter är ofta reglerade i lag där man inte utan reell kompetens kan konkurrera samt ta över arbetsuppgifter från annan yrkeskategori i teamet.

Bra planering och god kommunikation inom teamet utgör en hög patientsäkerhet. Brist på kommunikation mellan teammedlemmar utgör en betydande orsak till vårdskador.
Efter avslutad intervention upplöses nuvarande sammansättning av ett team för att återuppstå vid nästa tillfälle för ett hybridingrepp på angioenheten med en annan konstellation.

En stor fördel med tvärprofessionella teamarbete är det ömsesidigt lärandet man får av varandras vårdspecialiteter under teamarbete. Den egna kompetensen ökar således med ett teamarbete.
Erfarenhet av denna typ av sammankomster tränar även den egna blicken för att kunna göra iakttagelser av den sjuka patientens tillstånd.

”En författare jämförde en operationssal likt en trädgård full med dofter, ljud och färger där personalens sinnen måste fånga in alla dessa intryck.” 

2024