AV-fistlar (dialysfistel) kontrolleras vid varje dilalystillfälle av dialys-ssk vad gäller svirr i fisteln.
Regelbundna kontroller (var 3’e mån.) göres även med ultraljud i samband med dialys.
Även dialysmaskinen kontrollerar blodflödet där motstånd i inflödet (<300ml/min) detekteras som fel.

Om dialysfistel

Inför denna behandling bör/ska patienten gjort en preoperativ ultraljudsundersökning (duplex) av fisteln och svaret ska vara klart.
Se medföljande ritad dokumentation (oftast bifogad) som medföljer svaret efter duplex för orientering.
För att boka in denna undersökning läs mer på sidan [Boka specifika undersökningar].

Förberedelser

• • Sedvanliga angioförberedelser [länk] för patienten.

Material

• • Angiouppdukning standard (med 100ml Omnipaque 140)
  • Mikropunktion-set (Mak)
  • Kort introducer (5F, 4cm). Se punkt 4 under Metod nedan.
  • Bern 40cm, 4-5F.
  • Terumo ledare 180cm (+ torquet)
  • Ladda ev* trycksprutan med 100ml Omnipaque 140
    *Beroende på operatör där några föredrar enbart handinjektioner.

Förberedelser på angiosalen

• • Informera pat. att en PTA kan vara smärtsam.
    Patienter som tidigare varit med om en dylik behandling känner väl till om och hur det känns vid PTA.
  • Patienter som tidigare upplevt PTA som mycket smärtsamt bör erbjudas smärtlindring (Ketogan, etc.) inför undersökningen.
  • Om patienten har en underarms AV-fistel sätt övertrycks-manchett på aktuell överarm.
    Patienter som inte tidigare gjort denna us. brukar kommentera att inga bltr. får tas i den aktuella armen.
    Man får då informera pat. om att vi gör detta under kontrollerade former samt att det ingår som en del i us.
  • Den aktuella armen ska ligga på motsatta sida av C-bågen.
  • Pat. placeras liggande med aktuell arm längs bordssidan på armställningen av trä.

Metod

1. Tänkt område för kärlaccess kontrolleras med ultraljud .
2. Inför accessen ges lokalanalgetika (Xylocain) med tunn blå injektionsnål (0,6mm/23G).
3. Punktion av fistelven sker med stiff mikropunktions-set (S-Mak).
4. Använd en 5F introducer från start oavsett dialys efteråt eller inte.
   Med 5F passar merparten av  material samt att det går att köra dialys genom denna efteråt (se nedan).
5. Om patienten har en underarmsfistel kan en blodtrycksmanschetten sättas på överarmen och blåsas upptill strax över patientens systoliska blodtryck inför varje kontrastserie (doktorn instruerar) för att fylla upp distala delar av fisteln bättre med kontrast.
   När kontrastserien är i slutfas i blodkärlet släpper man på stasen så man även får bilder mer proximalt.
   • Läggs det ner en kateter distalt om ev stenos, etc. (vid retrograd punktion) behöver man inte komprimera med bltr-manschet då hela fistel fylls från det arteriella blödflödet.
6. Stenoser och ocklusioner behandlas med sedvanlig metod (PTA, DEB, Angiojet, etc.).
7. Beroende på om patienten har dialys efter angio är det viktigt i vilken riktning punktionen är gjord.
   • Om patienten har dialys (på Hbg lasarett) direkt efter angio måste introducern sitta i antegrad riktning och vara minst en 5F introducer om denna ska kunna användas till dialys.
     Patienten behåller då denna introducer för sin efterföljande dialys.
     Det går ej att köra dialys genom en 4F introducer (dialysmaskinen ger felmeddelanden för högt mottryck).
     
   • Har patienten dialys efteråt i Änglholm dras introducern efter us. oavsett punktionsriktning.
8. Vid avslutad us. kan kärlaccessen handkomprimeras eller få en hudsutur av operatör.
9. Ifall kompression är aktuellt när introducern dras efter us. göres detta när patienten kommit över i sängen då man ofta får komprimera ca. 10-15 min.
10. Sköterska dra introducer och komprimerar efteråt.
    Fråga patienten hur länge man behöver komprimera efter en dialys.
    Har patienten fått Heparin får man komprimera något längre.
11. Har punktionen gjorts i en syntetgraft behövs inte lika lång kompression som behövs efter punktion i nativ fistelven.
12. Får patienten en hudsutur över kärlaccessen kan denna sutur tas bort efter nästa dialystillfälle.
13. Sätt förband över punktionen efter avslutad kompression eller sutur.

Vid perforation

I de fall en stenos sitter mer centralt till (vv.truncus brachiocephalica eller prox v.subclavia) bör man ha den tidigare använda PTA-ballong i beredskap ifall en perforation sker av dessa centralt lokaliserade kärl.

Ifall en mer central ven perforerar som inte kan handkomprineras över perforationsstället:

1. Som absolut första åtgärd komprimera fisteln distalt strax efter anastomosen till artären (!!),
   På så sätt stoppar man blodflödet i hela fistelvenen och blödningen upphör för stunden.
2. Kontroll får sedan göras med kontrastserie genom bef. introducer medan man fortsätter komprimera över proximala fisteln (dist. om introducern).
3. PTA-ballong kan placeras över rupturstället som ocklusion under 10-15min då man väntar ut ev. självläkning.
   Ska kärlet komprimeras med PTA för ev. självläkning måste patienten fått Heparin så det inte bildas tromber i hela fisteln proximalt om kompressionen.
4. Kontrastserie köres efter åtgärd för kontroll av ev. fortsatt extravasering.
5. Om fortsatt extravasering kan behandlingen bli en stentgraft över perforerad venavsnitt.

Eftervård

• •  Sängläge 2 tim och fasta 2 timmar.
  • Patienten ska efter  us. ha med sig en av doktorn ifylld access-skiss över den aktuell arm med ritade och dokumenterade åtgärder.
  • Patienten åker i säng tillbaka till dagkirurgen, Dialysen eller annan vårdavdelning efter ingreppet.

Uppdaterad 2405303 (Dialysfistel)